Älvsbyn firar 150 år som egen kommun. Här kommer vi under jubileumsåret 2024 publicera historiska tillbakablickar.
Januari:
Skidtur 1901-1902 med sällskapet ”Älfsbyns wäl” till Källsberg.
Fotograf: Fia Kaarle.
Fotografen är Fia Kaarle som föddes i Armasjärvi och flyttade till Älvsbyn år 1900. Hon har bidragit till att dokumentera Älvsbyns kommun i sina fotografier. Hon hade mellan åren 1900-1904 sin ateljé Fia Kaarle och bytte sedan namn till ateljé Fia Engelmark efter att hon gift sig.
Vid sekelskiftet var en tredjedel av landets yrkesfotografer kvinnor. Ateljéerna var en viktig kvinnlig arbetsplats där ett lärlingssystem tillämpades. Fia lärde exempelvis upp sin syster Amanda i yrket som även hon blev fotograf i Älvsbyn.
Februari:
Utsikt över Korsträsk by i början av 1900. Fotograf: Fia Kaarle.
Kring när detta fotografiet är taget omvandlades Korsträskbyns mindre folkskola till folkskola och man fick en fast skolbyggnad Korsträskbyns skola. Men istället ska vi flytta fram tiden till 1944 då ett stort antal kvinnor evakuerades från Finland i krigets slutskede. Många kom till Älvsbybygden och skolan i Korsträsk togs i anspråk. I bottenvåningen inrymdes BB, sjukhus och ålderdomshem låg på andra våningen och i källarens skyddsrum hade lottorna sin bostad. Under evakueringen vistades ca 50-tal personer i skolan och det föddes 103 barn. Runt om i bygden huserade man finska kor och en häst i sommarladugårdar.
Mars:
Framför herrgården i Stockfors.
Stockfors herrgård byggdes 1880. Det fanns hela 21 rum och 19 kakelugnar. Herrgården var vida känt med sin pampiga storlek i en mindre skogsby, det var en plats som betydde mycket för bygden och där nästan alla i trakten en gång arbetat på den tiden. Arvid Hedqvist levde här med sin familj i mer än 25 år. Vid sekelskiftet hade egendomen ca 50 nötkreatur och ett 20-tal hästar. För att fodra alla djur fanns stora arealer av odlingar och ängar. 1916 tog Munksunds A.B över herrgården, familjen fick flytta och marken styckades upp. Stockfors herrgård revs sedan slutligen 1959.
April:
Laver kring 1940 – Flickorna på gruvstugan 40
Gruvan i Laver öppnades 1939 och ett högmodernt samhälle växte fram. Det ansågs på sin tid vara sin tids modernaste samhälle, med elektriska spisar i köken, varmt och kallt vatten i kranarna, elektriskt ljus i samhället, biograf, allmänbad, folkskola, folketshus och en egen Konsumbutik. Vega Jonsson från Skellefteå arbetade på filialen Konsumbutiken i Laver i två år. Så här berättar hon:
”Det var dom första åren i Laver och dom hade ställt affären i ett bostadshus som Konsum hyrde och där hade vi en liten affär. Den skötte jag om hela tiden och beställde matvaror till sju kocklag. Sen byggde dom en Konsumbutik, men då var jag ledig då Rolf skulle födas. Men sen då han blev lite större, då fortsatte jag att arbeta, inte på heltid, men när det behövdes, till sista dagen då vi flyttade därifrån”. Vega flyttade från Laver med sin familj 1946 och Lavergruvan stängdes 1947.
Från text på kortets baksida från vänster: Gurli Hedman, Övra Byn, Karin Lindberg Vistträsk, Viola Bergman Nattavara, Edith Johansson Övra byn, Ester Johansson Övra byn, Miriam Berggren Muskus, Agda Lundberg, Korsträsk. Kanske är det dessa flickor som lagade mat på Vega Jonssons beställda råvaror?
Maj:
Färjestället i Nystrand 1940-talet
Den som skötte färjan kallades färjkarl och bodde i en färjekarlsbostad. Första namngivna färjkarl mellan Gammelmyrbacken och Nystrand var Hugo Sandgren. När han dog i lungsot 1909 byggdes i stället en färjekarlsbostad upp på en annan plats och i den flyttade Karl Sundström in som färjkarl med sin familj.
Det är osäkert om timret återanvändes för även Karl Sundström insjuknade dessvärre efter en tid i lungsot och även barnen smittades. Trots upprepande desinficeringar under åren hjälpte det inte, lungsoten levde kvar i huset och skördade många offer i familjen. Äldsta sönerna rådde dock inte sjukdomen på och när fadern dog övertog Artur Sundström sysslan som färjkarl.
1920 behövdes färjekarlsstugan flyttas. Många ville att lungsotshuset skulle brännas upp i stället för att rivas, flyttas och timras upp igen efter alla lungsotutbrott i huset. Men i stället valde man att riva huset, låta timret vädras ut och ska enligt uppgifter fått ligga så i 2 år innan man byggde upp det igen. Lungsoten ska efter det inte ha drabbat någon mer i bostaden.
Färjkarlsbostaden som byggdes upp efter vädring är det två våningshuset som står närmast älven på bilden.
Juni:
Vidsels färjeförbindelse 1892
I oktober 1891 lämnade flera hemmansägare i Brännträsk in ett förslag till Älvsbyns kommun om en färgförbindelse till Vidsel. Enligt ett kommunalstämmoprotokoll den 24 april 1892 så framgår det att det blev av.
J A Norberg är den man som erbjöd sig att sköta färjan mellan 1892-93 mot att få bo i färjkarlsstugan. Han hade även rättigheten att kräva ersättning, 25 öre för häst och åkdon och 10 öre från folk som ville åka över. Han fick även ansvaret att vårda färjan samt att ta upp och sätta ner den på vår och höst, detta utan ersättning. Den första färjan roddes över älven och in i Pansikån.
Juli:
Hultet i Granträsk
Framför huset står Olof Ferdinand Fredriksson tillsammans med Johanna Serafia Lundgren. Paret gifte sig 1907 i Älvsbyn. Med på bilden är också tre av deras barn. När deras dotter Anna Greta Cecilia var kring ett år gammal 1917 var det ont om fotogen och karbin så 12 man byggde tillsammans ett kraftverk i Granträsk som gav ström åt byns befolkning. En man som hette Stenlund ska ha fått 75 öre per dag för att sköta kraftverket. Det var i drift ända fram till 1947 efter en ombyggnation på 30-talet. Kraftverket i Granträsk stängdes när Vattenfall elektrifierade Älvsbyns kommun.
När parets son John Olof var tre år gammal 1925 så startades turbilen Älvsbyn-Granträsk-Lillpite-Piteå upp. Sträckan kördes med en personbil av märket Narch. Turerna kördes till en början mest sommartid eller så länge föret tillät, ty vägarna var bara hästplogade med träplog. Plogningen den gick på anbud till den som var billigast.