Biologisk mångfald

Det sjätte globala massutdöendet i jordens mångmiljardåriga historia

Det pågående, globala massutdöendet av arter och den kraftiga minskningen av den genetiska variationen hos både de vilda och de domesticerade arter som finns kvar är ett minst lika stort miljöproblem som klimatkrisen. Utdöendet av arter går nu hundratals till tusentals gånger snabbare, beroende på vilken sorts organismer vi talar om, jämfört med hur ofta arter normalt brukar dö ut och ersättas av andra (IPBES, 2018).

Den viktigaste orsaken till massutdöendet är människors ändrade markanvändning under de senaste generationerna som förminskar, fragmenterar, försämrar och ibland fullständigt förintar arternas levnadsmiljöer. Även miljöföroreningar och i vissa fall alltför omfattande jakt, fiske eller insamling bidrar till att många arter dör ut. Den snabba klimatuppvärmningen förvärrar situationen för många arter. En annan bidragande anledning till att vilda arter trängs undan är spridningen av invasiva främmande arter.

I rödlistan listas de svenska arter som redan är utrotade, som är utrotningshotade eller som har minskat så mycket på senare år att de inom kort riskerar att bli utrotningshotade. Arter som bedöms enligt rödlistningskriterierna delas in i följande grupper: livskraftig (LC), kunskapsbrist (DD), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN), akut hotad (CR) eller nationellt utdöd (RE). Arter som bedöms vara livskraftiga ingår inte i rödlistan. De övriga kallas alla för rödlistade arter, men bara de som är klassificerade som sårbara, starkt hotade eller akut hotade bedöms vara utrotningshotade. De rödlistade arter som inte i nuläget anses vara utrotningshotade är i de flesta fall arter som har minskat kraftigt på senare år och som riskerar att bli utrotningshotade inom kort, men där förekommer även positiva exempel på arter som uttern som håller på att återhämta sig från att tidigare ha varit nära att utrotas.

Rödlistan uppdateras vart femte år. Den nuvarande versionen är från år 2020 och en uppdatering är planerad 2026. Av de svenska arter vars status undersöktes och bedömes i den senaste rödlistan klassificerades 22 procent som rödlistade. 10 procent klassificerades som utrotningshotade. Totalt bedömdes drygt en tredjedel av alla kända arter i landet.

Även många av våra mer välkända lokala arter är numera hotade

En akut hotad fågelart som hittats i Älvsbyns kommun de senaste åren är ortolansparv.

Några exempel på starkt hotade arter som förekommer i kommunen är fågelarterna storspov, grönfink och tornseglare samt blötdjuret flodpärlmussla. Föryngring av flodpärlmussla är en av indikatorerna som används för att avgöra om Sverige uppnår det nationella miljömålet Levande sjöar och vattendrag.

Några exempel på sårbara arter som förekommer i kommunen är fåglarna bläsand, kricka, hussvala, backsvala, tofsvipa, berguv och lappuggla samt matsvamparna lammticka och goliatmusseron. Bläsänder brukar simma i dammen i Lomtjärnsparken i Älvsbyns tätort.

Alla de ovanstående arterna är för närvarande utrotningshotade i Sverige.

Många välkända arter som kråka, gulsparv, björktrast, rödvingetrast, järpe, skogshare, igelkott och nordfladdermus har minskat så mycket på senare år att de numera klassas som nära hotade i rödlistan. Dessutom klassificeras uttern numera som nära hotad efter att tidigare ha varit nästan helt utrotad i Sverige.