Registrering av livsmedelsverksamhet

Begreppet livsmedelsföretag

Livsmedelsföretag definieras som varje privat eller offentligt företag som med eller utan vinstsyfte bedriver någon av de verksamheter som hänger samman med något av stadierna i livsmedelskedjan.

Begreppet ”företag” används i livsmedelslagstiftningen med innebörden ”att företa sig något”. ”Företag” behöver alltså inte ha samma betydelse i livs­medelslagstiftningen som i annan lagstiftning, till exempel i skattelagstiftningen.

En kontrollmyndighet kan därför bedöma att en privatperson, som bereder livsmedel för försäljning till allmänheten, bedriver ett livsmedelsföretag även om det inte finns en registrering hos Bolagsverket eller Skatteverket.

På samma sätt kan kontrollmyndighet bedöma att ett företag som är registrerat för livsmedelsverksamhet hos Bolagsverket eller Skatteverket ändå inte bedriver livsmedelsverksamhet med sådan kontinuitet eller grad av organisation att verksamheten uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag enligt livsmedelslagstiftningen.

Det är alltså inte av någon avgörande betydelse hur en verksamhet registrerats hos andra myndigheter. Det saknar till exempel helt betydelse om en enskild näringsidkare registrerat sin verksamhet för F-skatt hos Skatteverket eller inte.

Även företag som endast transporterar livsmedel kan vara livsmedelsföretag, liksom företag som aldrig kommer i direkt kontakt med de livsmedel de handlar med, till exempel matmäklare, eftersom definitionen av livsmedelsföretag omfattar varje företag ”…som bedriver någon av de verksamheter som hänger samman med något av stadierna i livsmedelskedjan”.

I definitionen av livsmedelsföretag anges ”… som med eller utan vinstsyfte …”. Det innebär att även ideella organisationer kan bedriva livsmedelsföretag.

Begreppen viss kontinuitet och viss grad av organisation

Ett livsmedelsföretag är en verksamhetsform som förutsätter viss kontinuitet och en viss grad av organisation. Om en livsmedelsverksamhet inte bedrivs på sådant sätt att både kravet om viss kontinuitet och om viss grad av organisation är uppfyllt, så är det inte ett livs­medels­företag.

Med viss kontinuitet menas en viss regelbundenhet. Att något sker med ”viss kontinuitet” innebär att det sker ”obrutet” och/eller ”sammanhängande”. En verksamhet som bedrivs med vissa avbrott, men ändå är återkommande, kan anses bedrivas kontinuerligt.

Generella riktlinjer för hur kriteriet ”viss kontinuitet” bör bedömas är:
– Om verksamheten sker sammanhängande bör kontinuitetskriteriet vara uppfyllt efter tre till fyra dagar.
– Kontinuitetskriteriet kan också anses vara uppfyllt om livsmedel återkommande släpps ut på marknaden en till två dagar en gång i månaden eller oftare.

Följande kriterier bör tas med i bedömningen av om en verksamhet bedrivs med en ”viss grad av organisation” eller inte:
– Hanteringens art och omfattning
– Känsliga konsumentgrupper
– Om det finns en ordnad livsmedelsverksamhet
– Antal personer sysselsatta i livsmedelsverksamheten

Om en verksamhet inte bedöms bedrivas med tillräcklig grad av organisation, kan den pågå kontinuerligt utan att verksamheten därmed ska anses bedrivas som ett livsmedelsföretag. Exempel på det är en bilverkstad eller en frisersalong som ställer fram en kaffetermos och en kakburk till sina kunder.

På samma sätt gäller det om en verksamhet inte bedrivs med tillräcklig grad av kontinuitet, kan den vara väl organiserad utan att därmed anses bedrivas som ett livsmedelsföretag. Exempelvis matservering till många personer på en stor festival under en dag. Ett annat exempel är en person som har några bikupor och en frukt- och grönsaksodling och några gånger per år säljer honung, frukt och grönsaker på torget. Kriteriet viss grad av organisation är uppfyllt, men tillräcklig kontinuitet saknas.

I slutänden är det kontrollmyndigheten som i varje enskilt fall ska ta ställning till om kontinuitetskriteriet och om organisationskriteriet är uppfyllt eller inte.

Sanktionsavgift vid utebliven registrering

Kontrollmyndigheten är skyldig att besluta om och ta ut sanktionsavgifter i vissa fall. Exempelvis när någon påbörjar en verksamhet som är registreringspliktig utan att en anmälan om registrering har gjorts till den behöriga myndigheten. Det gäller även när någon tar över en redan pågående verksamhet utan att låta registrera det.

När ska jag göra en anmälan?
Om du ska:
– starta en ny livsmedelsverksamhet
– ta över en befintlig livsmedelsverksamhet
– flytta till andra lokaler, så att verksamheten får ny adress
– startar en verksamhet som tillverkar, förädlar eller distribuerar material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel

Anmälan ska göras minst två veckor innan du startar eller tar över verksamheten.

Behövs en ny anmälan om jag byter bolagsform?
Ja. Om du byter bolagsform, exempelvis från enskild firma till aktiebolag, är du också skyldig att göra en anmälan om registrering. Det beror på att verksamheten får ett nytt organisationsnummer vilket innebär en ny juridisk person.

Behövs en ny anmälan om jag tar över ett befintligt aktiebolag?
Nej. Om verksamheten inte ändrar organisationsnummer, så behövs inte någon ny anmälan. Däremot får du gärna informera oss på Samhällsbyggnad om att verksamheten har nya kontaktuppgifter, exempelvis en ny ansvarig kontaktperson.

Jag visste inte eller glömde att jag behövde göra en anmälan, måste jag ända betala sanktionsavgift?
Ja, en sanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte är uppsåtlig eller oaktsam.

Avgiftens storlek
I de fall en livsmedelsföretagare har påbörjat en registreringspliktig verksamhet utan att först anmäla den till den behöriga myndigheten ska sanktionsavgiften motsvara en procent av årsomsättningen, men som lägst 5 000 kr och högst 75 000 kr.

I de fall en ny fysisk eller juridisk person tagit över en befintlig verksamhet ska sanktionsavgiften bestämmas till en halv procent av årsomsättningen. Avgiften får dock som lägst bestämmas till 2 500 kronor och som högst till 40 000 kronor, oavsett årsomsättning.

För landsting, statliga eller kommunala verksamheter är avgiften 40 000 kr.

Årsomsättningen får uppskattas av kontrollmyndigheten om överträdelsen har skett under näringsidkarens första verksamhetsår eller om uppgifter om årsomsättning annars saknas, kan antas vara missvisande eller är bristfälliga.

Sanktionsavgiften går till staten.

Böter eller två års fängelse om livsmedel hanteras så det blir hälsofarligt
Den som producerar, hanterar, märker eller marknadsför livsmedel ansvarar för att detta görs på ett säkert sätt. Vid framställning av ett livsmedel som kan innebära en fara för människors hälsa eller om ett livsmedel märks så att märkningen blir missvisande och utgör en hälsofara så finns en risk att dömas till böter eller fängelse i två år. Det gäller även om detta har gjorts på grund av oaktsamhet eller utan uppsåt.

Registrera din verksamhet hos rätt myndighet

Länsstyrelsen – Anläggningar i primärproduktion, primärproduktion är första steget i livsmedelskedjan och hit räknas exempelvis odling av frukt, bär och grönsaker, uppfödning av livsmedelsproducerande djur, biodling, ägg- och mjölkproduktion, jakt och fiske, bär- och svampplockning.

Undantag görs för producenter av groddar och frön, dessa anläggningar skall i stället godkännas av Länsstyrelsen.

Kommunen – Anläggningar i ledet efter primärproduktionen. Exempelvis butiker, restauranger, caféer, storhushåll, församlingshem, bygdegårdar, ideella föreningar, anläggningar för dricksvattenförsörjning, tillverkning av snus samt verksamheter som inte är livsmedelsanläggningar och som bedriver verksamhet som hänger samman med något led av tillverkning, förädling och distribution av material och produkter avsedda att komma ikontakt med livsmedel.

Livsmedelsverket – Anläggningar med animaliska livsmedel (förutom restauranger och detaljhandel), livsmedelsanläggningar i järnvägsvagnar, luftfartyg och fabriksfartyg, tillverkning av spritdrycker och vin m.fl. Exempel på sådana anläggningar är mejerier, slakterier, eller vilthanteringsanläggning.

Beroende på hur livsmedelsverksamheten är utformad kan anläggningen behöva vara registrerad hos flera myndigheter. Exempelvis om en verksamhet bedriver ett kafé och bärodling på samma anläggning så krävs två separata registreringar.

Om du är osäker på var du ska registrera din verksamhet kan du kontakta kommunen.